julia

kom hem från matchen för drygt en timme sen. det var ganska kul, jag och david var sega och trötta så vi satt och typ glodde utan att säga så mycket. såg hur många som helst man kände vid namnet men inte mer än så, handbollen har typ en egen liten värld, hemskt men sant. blev lite halvt sentimental när jag satt där och kom ihåg alla gånger jag suttit där med laget och plötsligt kändes det inte lika aktuellt att lägga ner handbollen men jag vet inte riktigt. jaja, nu ska jag gå och lägga mig. har jätteont i huvudet och det orkar man verkligen inte med.
godnatt.