julia

jag såg dig idag. det gjorde ont. liksom högg till nånstans i hjärttrakten. gick igenom en flashback på typ en halv mikrosekund och förbannad mig själv. sånt händer ibland och jag har inget verkligt att klaga på. bara jag som lurar mig själv. appråpå parisehjulet så får det sitta kvar där. det ger lite perspektiv på det hela. ibland känner jag mig som ett parisehjul. allt i mitt liv går runt runt runt utan någon som helst förändring, inget banbrytande, inget stopp, ingen av de små hytterna trillar av. bara runt runt i samma takt. precis som det alltid gjort och alltid ska göra. kan tyckas tråkigt men jag har ju inget att jämföra med så jag bara accepterar det. är för tafatt för att veta vad man ska göra åt saken.

sitter och letar efter tiger lous nya skiva som släpptes igår, om man förbesällt den dvs. jag har tröttnat på youtubeklipp, måste ha in skiten i ipoden jag orkar inte vänta längre. sitter och tar åt mig all kritik jag fått från min hemliga favoritsida. egokickar kallas det va? ibland kan det vara det enda man behöver. sen är jag kanske en väldig krävande människa också skulle jag tro. kom på en till sak jag ska önska mig i julklapp, så nu har jag två saker på min lista. tillskottet är iaf en ny dagbok. en riktig fin med sånna där tunna blad. inget lås bara en fin med fin framsida. jag skulle aldrig klara mig utan en dagbok tror jag. då skulle jag bli ett psykfall som lider av sömnproblem. som sagt har jag inte alla koppar på hyllan men ärligt talat finns det nån som har det?