julia

jag är inne i nån känslomässigt störd, rubbad och obehaglig fas. jag gråter för ingenting, jag skrattar för ännu mindre och blir arg som en gammal åsna bara minsta lilla grej går fel. jag är konstant trött hur mycket jag än sover och trots att jag är svår att umgås med så ryser jag av tanken på att vara ensam. som jag sa, nån konstigt fas. då lyssnar jag på mat weddle's cover av hey ya och bölar lite. men bara lite. imorgon tas min sovmorgon bort och ersätts av två timmar nationellt prov i matte. i vanliga fall skulle jag varit upprörd, nu är jag skogstokig.