julia

igår var jag lycklig. idag har jag hatat livet. jag frågade oskar något han tyckte var jobbigt med mig. "dina humörsvängningar" sa han. ja. du är inte ensam om att tyckte att dom är jobbiga. jag känner mig förvirrad och lite schizofren när dom är som värst. skäms över mig själv lite. så idag när jag hatat det mesta (inombords) och kommer hem och möts av "julia du och jag käkar på myra (förkortning av palmyra, sthlms godaste kebab - i swear) ikväll" så blir man ju typ ja, lycklig. allt kändes plötsligt lite lättare. så tack pappa för att du bjussar på gott käk <3