julia

vi började här. jag blev så dödligt förälskad på bara några veckor. sen gick det snett. och jag tänkte på dig så mycket, skrev ner det och det lät typ så här. sedan kom saknaden på riktigt. fan vad ont det gjorde. och igen. och igen, så otillåtet men jag kunde inte hjälpa det. sen började jag ångra mig. det kom som en käftsmäll. gjorde mig illa. det lät ungefär så här. och fan vad den här låten var som gjord för mig just då. sedan bestämde jag mig för att glömma dig. det var nog det värsta jag försökt mig på i hela mitt liv. det var omöjligt. det gick bara inte, det lät bara så här. sedan tror jag att nått bara hände, helt plötsligt. tankarna började snurra. jag skrev för att jag inte visste vad jag ville. tror jag i alla fall. släppte allt utan att tänka efter. för att få det tillbaka. det allra bästa jag vet. och jag var så rädd om dig älskling. så jävla rädd. fast det gick över när jag insåg att du inte skulle någonstans, typ så här. sedan hade det gått ett år. fortfarande pirr-i-magen-kär i dig. och jag kunde börja minnas. och nu är vi här på bilden. och jag vet inte vad jag skulle göra utan dig. jag är fortfarande så rädd om dig. och fortfarande dödligt förälskad. och lycklig. du är bäst lille plutten. bäst i hela världen. glöm inte det.