i waited for nothing and nothing arrived.
jag vaknar upp mitt i allt det onda. flyger upp till sittande. drar ett djupt andetag, försöker med all kraft att få luft men det är som jag befinner mig i ett vakuum. tittar åt sidan och undrar var jag är. det här är inte mitt liv. rädslan griper tag i mig. tittar åt andra sidan. den halvan av sängen är tom. lutar mig sakta tillbaka. faller. länge. når ingen botten. det finns ingen botten. det rör sig om ett fysisk illamående som ligger som en tyngd mitt inne i mig. i min mage fast samtidigt i min själ. och i hjärtat. och jag är på vippen att spy men istället känner jag hur kinderna värms upp av tårarna som vant finner sin väg ut. försöker andas men hittar inte luften, hittar inget andrum. har ingenting att luta mig tillbaka på, fallet är konstant och jag kommer inte ur det. letar runtomkring mig efter något säkert att hålla fast i men där finns absolut ingenting förutom tomrum. till och med hjärtat sitter löst i mig. bräckligt och fullt av tusentals små nålar. söker efter källan till allt det onda fast jag innerst inne redan vet vad jag kommer hitta. jag. det onda, där finns ingen annan, bara jag.
Kommentarer
Trackback